Igår och lite idag
Igår förmiddag träffade jag Kate, Flavia och Maica. Vi skulle egentligen iväg till ett café som Kate hade hajpat över för att det var något med en tv-serie (?). Dock råkade hon få punktering (där ser ni som känner till mina problem under året att det inte bara är jag!) och ingen av oss hade tillgång till bil för en timmes färd... Så vi åkte till Julie´s Place tidigare än planerat och där träffade vi Izzy och hennes mamma som var och hälsade på från Brasilien. Hon var så himla rar och glad och gav mig ett brasilianskt mynt och penna. Efter vår numera traditionella brunch på Julie's (servitrisen vet till och med vad vi vill ha) fick alla signera min USA-flagga och vi alla sa hejdå till varandra. Det var ett extra stort hejdå eftersom att Kate också lämnar nu, ungefär samtidigt som jag. Kommer sakna de där onsdagarna och ångrar att vi inte införde traditionen tidigare. Hoppas dock att jag hinner se någon av dem igen snart.
Kate, Izzy, Maica och Flavia
Jag och Kate försöker föra traditionen vidare med en "stafettstav". Ska bli kul att se om den fortfarande är vid liv nästa gång någon av oss hälsar på. 
Resten av dagen hade jag fullt upp med barnen och det innebar bl.a. att hjälpa Lucas med sin matteläxa, laga tacos och leka och på kvällen var Mira och John iväg så jag nattade alla barn, vilket gick jättesmidigt. Det var lite ledsamt att sitta där bredvid barnen, småprata, sjunga och höra dem somna. Det är verkligen min favoritdel av au pair-yrket: Nattning och mys. Vill aldrig lämna sängen. Speciellt inte igår när alla var nydushade och doftade gott, haha. Trodde nästan att jag skulle börja gråta när Taz sa "I'm gonna miss you* och sen pussade mig och lade sig på min bröstkorg och försökte sjunga med i Lille Katt. Gulle.
Lucas somnade på min arm och Kaya och jag lyssnade på julmusik innan hon somnade. Det finns nog ingen som är så taggad på julen som den tösen.
Lucas somnade på min arm och Kaya och jag lyssnade på julmusik innan hon somnade. Det finns nog ingen som är så taggad på julen som den tösen.
Idag har jag grejat med hejdå-presenterna och korten och har det äntligen färdigt. Skönt. Jag vet inte riktigt vad man mer ska göra innan man åker... Förutom att packa och ge alla hejdå-kramar. Ska man göra en så stor grej av det egentligen? Jag vill det på ett sätt så att jag känner mig "färdig" när jag väl åker hem och för att det trots allt är en stor grej att flytta hem efter 13 månader, men samtidigt vill jag se det som något så naturligt att jag ska komma tillbaka snart och att detta bara är som vilket avsked som helst, som om jag bara skulle bort för en vecka. Äh, tar allt som det kommer och håller tummarna för att jag kommer känna mig helt nöjd när jag väl sitter på planet. Annars får jag väl komma tillbaka snart och göra det jag missade. Ingen big deal, I guess.
Jag funderar verkligen mycket de här dagarna. På hur mitt år varit och hur jag önskar att alla relationer kommer pågå för alltid.
Nu ska jag sluta tänka så mycket. Godnatt